Hawaiiskjorta

Det är så jag känner just nu. Tiden har börjar rinna ut och angesten ar redan här. Snart maste jag sticka hal i bubblan jag under ett ars tid har levt i och komma "hem" till kylan. Fast asså, det här är ju mitt hem nu, och själva grejen är att egentligen behöver det inte ta slut. Eller? Carolina hade tydligen undrat om vännerna där hemma inte var tillräckligt bra. Men nu måste ni ju förstå en sak här, I love you... Men, varför i hella friden skulle jag villja komma hem och bo i ett sketet rum på leriga Forsen Gård när jag har ett eget helt sprillas nytt hus med sköna roomies på hawaii? Varför skulle jag hellre göra läxorna vid köksbordet än på stranden? Varför skulle jag villja skaffa nya fulla svennevänner när jag har massor med världens coolaste och snyggaste vänner här? Och varför i hela FRIDEN skulle jag hellre trampa runt i regnet och frysa när jag kan gå barfota i solen? Såklart vill jag inte komma hem, men jag kommer ju, så ni behöver inte oroa er....